Även om Bitcoin och de alternativa valutorna alla använder Blockchain-teknologi så gör de detta på olika sätt. Efter att Bitcoin först uppfanns har den undergått några få ändringar på order av dess kärnutvecklare och det bredare samhället, och andra alternativa mynt har skapats för att förbättra Bitcoin, drivna på lite olika sätt.

När det kommer till Bitcoin blir ett nytt block i dess Blockchain skapat i stort sätt var tionde minut. Detta block verifierar och registrerar, eller ”certifierar” nya transaktioner som har dykt upp. För att detta ska kunna ske används kraftfull datorhardware för att kunna tillhandahålla ett arbetsbevis – en beräkning som effektivt skapar ett nummer som verifierar blocken och den transaktionen som den rymmer. Flera av dessa bekräftelser ska mottas innan en Bitcoin-transaktion kan anses som effektivt fullständig, även om den aktuella Bitcoin rent tekniskt blir överförd ögonblickligen.

Det är på grund av detta som Bitcoin har hamnat i lite trubbel under de senaste månaderna. Eftersom antalet Bitcoin-transaktioner ökar medför den relativt knappa 10 minuters block-skapelsetiden att det kan ta längre tid att bekräfta alla transaktionerna och backlogs kan förekomma.

Med vissa alternativa mynt är det en smula annorlunda. Med Litecoin är det snarare två och en halv minut, medan block-tiden med Ethereum enbart är 10-20 sekunder, så bekräftelser tenderar att genomföras mycket snabbare. Det finns uppenbara fördelar med en sådan ändring även om det – om man får blocks till att generera i ett fortare tempo – finns en större risk för att det uppstår fel. Om 51 % av datorerna som arbetar på Blockchain registrerar ett fel blir det nästan permanent, och generering av snabbare blocks betyder färre system som arbetar på dem.

Potential kontra energiförbrukning

Blockchain-teknologi har en mängd spännande potentialer, men det finns vissa allvarliga övervägningar som bör tas i beaktning innan vi kan säga att det är framtidens teknologi.

Tänker man på all den datorkraft som krävs för att verifiera transaktioner?

Dessa datorer kräver elektricitet. Bitcoin är ett markant exempel på den problematiska eskaleringen av kraft som krävs av ett stort Blockchain nätverk. Även om det är svårt att sammanställa exakt statistik om Bitcoins kraftbehov blir det regelmässigt sammanliknat med små land, såsom tillståndet är för tillfället. Detta verkar inte uppmuntrande i betraktning av nutidens bekymmer kring klimatförändring, tillgång till energi i utvecklingsländer och kraftdriftssäkerhet i industriländer.

Transaktionshastighet är också ett problem

Som vi noterade ovan ska blocks i en kedja verifieras av det fördelade nätverket, och det kan ta tid. En stor mängd tid. I värsta fall överskrids Bitcoins genomsnittstransaktionstid med 41 timmar. Etherum är mycket mer effektivt, men dess genomsnittstid är omkring 15 sekunder – vilket skulle vara en evighet i en kassakö i din lokala affär. Blockchain som används till andra ändamål än kryptovaluta kommer att kunna stöta på liknande problem. Du kan föreställa dig hur frustrerande det kan vara att vänta i 15 sekunder varje gång du önskar att ändra ingången till en databas.

Dessa problem kommer det att vara nödvändigt att lösa efterhand som Blockchain blir mer populärt.

Emellertid, i betraktning av att vi är mer än tio år fram från Blockchains första implementering och att vi redan är på väg att utveckla nya användningsområden av den förblir vi optimistiska med hänsyn till att de som är involverade kommer att kunna klara det.

Blockchain är en offentlig huvudbok

Om du skickar Bitcoin (eller någon annan kryptovaluta) till en vän – eller säljer den – så är den här informationen offentligt tillgänglig på Blockchain. Andra folk kommer inte att kunna känna till din identitet, men de vet exakt hur mycket som har blivit överfört från en person till en annan.

Många människor ser Blockchain som ett alternativ till bankhandel. Istället för att använda sig av en bank eller någon annan institution för att verifiera pengaöverföringen kan du använda Blockchain och eliminera mellanleden.

”Värdeinternetet”

Bortsett från idén om en offentlig huvudbok är ett annat populärt sätt att beskriva Blockchain på föreställningen om värdeinternet. Internet gjorde det möjligt att gratis distribuera data online, och Blockchain gör detsamma för pengar.

Istället för att vara beroende av tidning, TV och radio (som för det mesta kontrolleras av stora företag) ger internetet alla en röst – på gott och ont. Blockchain och kryptovaluta gör det precis så lätt att överföra pengar tvärs över världen genom att gå om traditionella mellanled såsom banker och även regeringar.

Blockchain är lite som Google Docs

Innan Google Docs behövde du, om du önskade att samarbeta på ett dokument med någon online, skapa ett Microsoft Word dokument, skicka det till dem och därefter be dem om att redigera det. Därefter behövde du vänta tills de hade genomfört dessa ändringar, sparat dokumentet och skickat det tillbaka till dig.

Google Doc klarade det genom att göra det möjligt för åtskilda personer att se och redigera ett dokument på samma gång. Emellertid fungerade de flesta databaser idag såsom Microsoft Word: bara en person åt gången kan genomföra ändringar, uteslutande en och en tills varje är färdig. Blockchain ordnar det genom ögonblickliga uppdateringar av alla ändringar, så att alla kan se det.

När det gäller bankföretag betyder det att alla pengaöverföringar samtidigt blir verifierade i bägge ändar. Blockchain kommer också att kunna användas i lagliga företagssammanhang eller vid planläggning av arkitektur – i själva verket varje företagsmässig fråga där folk har användning av att samarbeta på dokument och uträkningar.

Blockchain är som en rad säkerhetslådor. Här är en annan användbar förklaring från online forumet Bitcoin Talk. Denne gör ett riktigt bra jobb med att förklara hur offentliga och privata nycklar fungerar:

Föreställ dig att det finns en mängd säkerhetslådor uppställda på rad i en enorm lokal eller på en annan plats. Varje låda har ett nummer skrivet på sig för att identifiera den, och varje låda har en spricka som gör det möjligt för folk att lägga pengar i den. Lådorna är alla gjorda av skottsäkert glas, och därmed kan var och en se hur mycket det finns i varje enskild låda. När du öppnar ett Bitcoin-konto får du en tom låda och nyckeln till den lådan.

Du antecknar vilket nummer som är på din låda och när någon vill skicka pengar till dig berättar du för dem vilken låda som är din, och de kan då gå och lägga pengar i sprickan.

Det är kanske ett lite mer visuellt sätt att titta på Blockchain konceptet. På BlockGeeks.com kan du läsa mycket mer om Blockchain och se både visuella presentationer och videopresentationer i mycket hög informativ klass.