Investerare, Nationalbanken, regeringen och verksamheter överväger konstant och bekymrar sig löpande om inflationsnivåerna. Inflationsstigningen på priset för varor och servicefördelar reducerar och nöter ut den köpkraft som varje valutaenhet har att köpa för. Stigande inflation har en försåtlig verkan: inputpriser till produktionen i industrin blir högre, användare kan köpa färre varor, intäkter och vinster faller och ekonomin dämpas under en tid tills det uppnås ett stabilt tillstånd.
Kort förklaring på vad inflation är för en storlek
I ekonomisk teori använder man sig av begreppen inflation och deflation – de är varandras motsatser. I den här artikeln kommer vi inte att förklara deflation annat än kort eftersom vårt fokus ligger på inflation.
Inflation uppstår genom att pengamängden i ett land förökas, och det betyder att den generella prisnivån stiger eftersom pengarna blir mindre värda – varor i butikerna stiger i pris och tjänstefördelarna i verksamheter blir dyrare att förvärva. I Danmark samt i stort sätt alla länder finns ett användarprisindex som samlar priserna för varor och tjänster samt deras prisutveckling över en tidsperiod. Via ett prisindex kan man löpande se inflationens påverkan på de generella priserna.
Deflation är, såsom tidigare nämnt, motsatsen till inflation, och resulterar i att den generella prisnivån faller eftersom pengamängden smalnar.
Deflation: priserna i ekonomin faller och landets valuta stiger i värde
Inflation: priserna i ekonomin stiger och landets valuta reduceras i värde
Denne negativa effekt av stigande inflation håller Danmarks Nationalbank och i princip också Centralbanken i Europa ett vakande öga på, och fokuserar på att spåra tidigare varningstecken på att det ska komma en oväntad stigning i inflation i förebyggande syfte. Den oväntade inflationsstigningen blir i allmänhet betraktad som den mest obehagliga, och det tar företag åtskilda kvartal att kunna ha möjlighet att tillämpa högre inputpriser till användarna. Samtidigt känner användarna det oväntade ”trycket” när varor och servicefördelar kostar mer. Emellertid anpassar företag och användare sig till de nya prisförhållandena.
Användarna blir mindre benägna att besitta kontanter då deras värde övertid förminskas vid stigande inflation. För investerare kan detta orsaka förvirring eftersom inflationen verkar ha skadlig påverkan på ekonomi och aktiepriser.
Hög inflation kan också ha sekundära positiva effekter eftersom den stimulerar en viss växt av jobb. Men hög inflation kan också ha skadligt inflytande på verksamhetsvinster genom högre investeringsavgifter. Detta får verksamheter till att bekymra sig om framtiden och stoppa rekryteringar, vilket reducerar enskilda människors levnadsstandard, särskilt de med fasta inkomster. Eftersom det inte finns något bra svar måste enskilda investerare navigera sig genom förvirringen genom att ta kloka beslut kring hur det ska investeras i tider med stigande inflation. Olika grupper av aktier verkar fungera bättre i perioder med hög inflation.
Inflation och utdelning av aktier
Undersökningar av historiska utdelningsdata under perioder med hög och låg inflation kan ge en viss klarhet för investerare. Otaliga undersökningar har vänt blicken mot inflationens påverkan av aktieutdelning. Dessvärre har dessa undersökningar tagit fram motstridande resultat när olika faktorer har tagits hänsyn till, nämligen geografi och tidsperioder. De flesta undersökningar konkluderar att förväntad inflation kan påverka aktier antingen positivt eller negativt beroende på investerarens förmåga att ta förbehåll och regeringens skiftande monetära politik.
Oväntad inflation visade mer avgörande resultat. Mest anmärkningsvärt är en stark positiv förbindelse med aktieutdelning under ekonomiska inskränkningar där det visar att timing av den ekonomiska cykeln är särdeles viktig för investerare som riktar sig till påverkningen på aktieutdelning. Detta sammanhang anses också härstamma från det faktum att oväntad inflation innehåller ny information om framtida priser. Dessutom blev större rörelser i aktiefluktuationer bundna vid en högre grad av inflation.
Data har visat detta i land på väg framåt där aktiernas rörelser är större än på utvecklade marknader. Sedan 1930-talet tyder undersökningar på att nästan varje land träffades av sin värsta faktiska värdenedgång under perioder med hög inflation. Faktiska nedgångar är aktuella nedgångar minus inflation. Resultaten visar att den största faktiska nedgången sker när inflationen är 2 % till 3 %. Inflation större än eller mindre än denne storlek tenderar att signalera en makroekonomisk miljö med större problem som har varierande påverkan på aktier. Kanske mer viktigt än de aktuella utdelningarna är flyktigheten av orsaker till utdelningsinflation och vetskapen om hur man investerar under dessa förhållanden.
Inflationens påverkan på lånetagning
En del investerare finansierar sina inköp av aktier med antingen långsiktiga eller kortsiktiga lån. Vid tagning av lån till exempelvis köp av aktier är inflationen och räntenivåerna av stor betydelse. Inflationen i långt de flesta länder i världen är manipulerade av den ekonomiska politiken som styrs av landets regering och den nationala banken som är knuten till landets ekonomi. Olika politiska åtgärder som implementeras i lag eller regleringar påverkar inflationen och som exempel kan man nämna räntenivåerna som en av de faktorerna som direkt påverkar inflationen.
Om du till exempel har pengar stående på ett bankkonto och inflationen stiger kommer du att uppleva att dina besparingar faller i värde (en insättning är ju pengar som du lånar banken, och här ska banken kompensera dig med en ränta som återbetalning för lånet) – fallet i värde av din besparing uppstår genom att inflationen stiger, men den ränta som banken ger ökar inte i motsvarande grad, och ditt sparande urholkas.
Om du tar ett kontantlån i en bank till rörlig ränta kommer du att uppleva en stigande inflation i ekonomin som motsvaras av en räntestigning från centralbankerna, och det blir nu dyrare för dig att betala av på ditt lån efter att räntan stiger. Om du däremot tar ett lån med fast ränta kommer du att uppleva att en stigande inflation faktiskt kan ge dig en form av vinst – till exempel har du kanske tagit ett lån med fast ränta på 4 %. Efter inflationen har stigit har centralbankerna höjt räntan till 5 %, men då ska du inte betala differensen på 1 % eftersom du har ingått i ett avtal om en fast ränta på de 4 %.
Om du har en kassakredit i din bank på exempelvis 10 000 SEK betyder det att du kan disponera över ett belopp på 10 000 SEK utöver ditt faktiska innestående saldo – med andra ord kan du gå i minus på 10 000 SEK på ditt bankkonto. Den tidpunkt då du ”aktiverar” din kassakredit tar du i själva verket ett lån hos din bank, och på detta läggs en rörlig ränta av det beloppet av de 10 000 SEK som du ”lånar” av banken. Här kommer inflationen att göra det relativt dyrare för dig att betala tillbaka ditt lån, och en stigande ränta kommer att påverka dina återbetalningar i en negativ riktning.
Om du önskar att finansiera köp av aktier med lånetagning bör du alltid ta den nuvarande räntenivån och utvecklingen i inflationen i åtanke. Det kan vara en stor fördel att ta lån med fast ränta om du tror att räntan kommer att stiga, och motsatt ta ett lån med rörlig ränta ifall du tror att räntan kommer att falla. Kom ihåg att stigande inflation nästan alltid kommer att uppfattas negativt av centralbankerna, och de kommer ofta att använda räntan som ett instrument för att föra ner inflationen.