Oljepriserna var ganska stabila fram till 1970-talet. Därefter har det blivit lite mer intressant. Politiska, ekonomiska och andra förändringar i grunden förändrat oljelandskapet. År 2020 fick coronaviruset priserna att rasa till aldrig förr skådade nivåer. 2022 fick konflikten mellan Ryssland och Ukraina priserna att skjuta i höjden. Det skapade en osäkerhet angående tillgången på olja, världen över.
Historien om olja
Människan har länge, i tusentals år, känt till råoljans existens. De allra första oljekällorna borrades i Kina på 300-talet. Oljan brändes bland annat för att framställa salt från saltvatten. Vid 900-talet byggde man stora rörledningar från oljekällor. I takt med utvecklingen började man använda olja för en rad fler användningsområden. Under 1800-talet och den industriella revolutionens framfart ökades efterfrågan på ett billigt, rent och praktiskt användbart bränsle.
Vad är olja?
Olja, eller petroleum är en tunnflytande mörk vätska som förekommer naturligt i delar av berggrunden. Vätskan är en blandning av hundratals olika kolväten. Det har bildats av växter och djur som inte hinner förmultna. Processen som antas ta ungefär 100 000 år under naturliga förhållanden. Utvinning av större mängder petroleum sker främst genom oljeborrning i oljefält.
Oljepriserna på 1960- och 1970-talen
De globala oljepriserna under 1900-talet rörde sig i allmänhet mellan 1,00 och 2,00 dollar per fat (/fat) fram till 1970. Det motsvarar ungefär 10 dollar/fat till 30 dollar/fat efter inflationsjustering. USA var den dominerande oljeproducenten i världen vid den tiden och bestämde priserna. Den inhemska oljan var riklig. Billig olja och gas ökade antalet motorvägar och lastbilstrafik. Bilägande blev en del av den amerikanska drömmen. Men flera förändringar har skett sedan dess.
OPEC
År 1960 bildade Saudiarabien och andra utländska oljeexporterande länder Organisationen för oljeexporterande länder (OPEC).De ville ha mer kontroll över sin mest värdefulla naturresurs. År 1971 tillät tillsynsmyndigheterna amerikanska företag att pumpa så mycket olja som de ville. De började använda upp överskottsreserverna. När utbudet minskade steg priserna. Amerika blev sårbart för framtida bristsituationer.
OPEC stoppar oljeexporten
OPEC började inte spänna sina muskler förrän president Richard Nixon i praktiken tog bort den amerikanska dollarn från guldmyntfoten 1971. Dollarns värde sjönk kraftigt och oljeintäkterna sjönk med den. OPEC stoppade oljeexporten till USA 1973. Främsta målet var att höja oljepriserna. Dessutom ville man straffa USA för dess stöd till Israel i Yom Kippur-kriget. Kongressen skapade den strategiska oljereserven för att säkerställa en tillräcklig tillgång på oljeprodukter och förhindra framtida brist.
Varför oljepriserna är volatila
Sedan 1970-talet har oljepriserna blivit mer volatila. Oljepriserna bestäms på kort sikt av oljeterminskontrakt på råvarumarknaderna. Detta innebär att råvaruhandlare på kort sikt också kan påverka oljepriserna. De kan driva upp priserna även om de bara tror att det kommer att bli en kraftig ökning av efterfrågan, till exempel under sommarens bilkörningssäsong. De kan sänka priserna om de tror att efterfrågan kommer att minska. Det inträffar vanligtvis när efterfrågan sjunker på vintern.
Coronaviruspandemin
I januari 2020 började många regeringar begränsa resor och stänga företag för att stävja pandemin av coronavirus. Som en följd av detta började efterfrågan på olja att sjunka. Under första kvartalet 2020 uppgick oljekonsumtionen till i genomsnitt 94,4 miljoner fat per dag (f/d), vilket var en minskning med 5,6 miljoner f/d jämfört med föregående år.
Begränsad produktion under epidemin
Under det första kvartalet följde Opec och dess medlemmar ett avtal om att begränsa produktionen. Det avtalet löpte ut den 31 mars 2020. Vid mötet den 6 mars 2020 vägrade Ryssland att sänka produktionen. OPEC svarade med att meddela att man skulle öka produktionen. När lagren fylldes sjönk priserna till negativt territorium. Ingen ville leverera olja eftersom det knappt fanns någonstans att lagra den.
Negativt oljepris
I april 2020 föll priserna för ett fat olja till ett aldrig tidigare skådat negativt oljepris: cirka -37 dollar/fat i USA och 9 dollar/fat internationellt. Den 12 april 2020 kom Opec och Ryssland överens om att sänka produktionen för att stödja priserna. Vid sitt möte den 1 april 2021 beslutade OPEC att börja öka produktionen. Vid sitt möte den 1 juni 2021 bekräftade OPEC att man gradvis skulle återföra 2 miljoner f/d av de justeringar man gjort till marknaden.
Oljepriser per år: Genomsnitt, höga, låga och händelser
Följande diagram visar det nominella värdet för importerad råolja enligt U.S. Energy Information Administration. Den första kolumnen visar det genomsnittliga årspriset. Den följs av högst och lägst oljepris för det året. Den sista kolumnen visar de orsaker och åtföljande händelser som är ansvariga för prisvariationerna.
Tabell oljepriser per år
| År | Medel | Låg | Hög | Orsak |
| 1970 | $2.96 | – | – | Reglerade priser |
| 1971 | $3.17 | – | – | |
| 1972 | $3.22 | – | – | |
| 1973 | $4.08 | – | – | |
| 1974 | $12.52 | $9.59 | $13.06 | OPEC oljeembargo avslutas |
| 1975 | $13.95 | $12.77 | $15.04 | Stagflation |
| 1976 | $13.48 | $13.26 | $13.71 | Ekonomin återhämtar sig |
| 1977 | $14.53 | $14.11 | $14.76 | Amerikanska centralbanken (Fed) justerade räntan |
| 1978 | $14.57 | $14.40 | $14.94 | Amerikanska centralbanken (Fed) justerade räntan |
| 1979 | $21.57 | $15.50 | $28.91 | Iran-Irakkriget, fed nivå 20% |
| 1980 | $33.86 | $30.75 | $35.63 | Irans oljeembargo |
| 1981 | $37.10 | $35.43 | $39.00 | Reagan sänker skatterna |
| 1982 | $33.57 | $32.78 | $35.54 | Recession avslutar inflation |
| 1983 | $29.31 | $27.95 | $31.40 | |
| 1984 | $28.88 | $28.02 | $29.26 | |
| 1985 | $26.99 | $26.21 | $27.60 | |
| 1986 | $13.93 | $10.91 | $24.93 | |
| 1987 | $18.14 | $16.45 | $19.32 | OPEC ökar lagret |
| 1988 | $14.60 | $12.66 | $15.93 | |
| 1989 | $18.07 | $16.04 | $20.05 | |
| 1990 | $21.73 | $15.15 | $32.88 | Gulf-kriget |
| 1991 | $18.73 | $17.17 | $22.30 | USAs strategiska oljereserv (SPR) skjuter till olja |
| 1992 | $18.21 | $16.00 | $19.83 | |
| 1993 | $16.13 | $12.56 | $18.35 | |
| 1994 | $15.54 | $12.90 | $17.52 | NAFTA tillåter billig olja från Mexiko |
| 1995 | $17.14 | $16.29 | $18.70 | |
| 1996 | $20.62 | $17.48 | $23.22 | |
| 1997 | $18.49 | $15.95 | $23.02 | |
| 1998 | $12.07 | $9.39 | $14.33 | |
| 1999 | $17.27 | $10.16 | $24.35 | Priser fördubblade |
| 2000 | $27.72 | $24.29 | $30.56 | |
| 2001 | $21.99 | $15.95 | $24.97 | Recession och terrorattentaten 11:e september |
| 2002 | $23.71 | $17.04 | $27.14 | Krig i Afghanistan |
| 2003 | $27.73 | $24.48 | $32.23 | |
| 2004 | $35.89 | $30.11 | $45.36 | |
| 2005 | $48.89 | $37.56 | $58.79 | Orkanen Katrina |
| 2006 | $59.05 | $52.70 | $67.99 | Bernanke blir styrelseordförande i USAs centralbank |
| 2007 | $67.19 | $49.57 | $85.53 | Bankkris |
| 2008 | $92.57 | $35.59 | $127.77 | Finanskris |
| 2009 | $59.04 | $36.84 | $74.40 | Recession |
| 2010 | $75.83 | $71.15 | $85.59 | |
| 2011 | $102.58 | $87.61 | $113.02 | |
| 2012 | $101.09 | $92.18 | $108.54 | Iran Hormuzsundet |
| 2013 | $98.12 | $90.36 | $104.16 | |
| 2014 | $89.63 | $57.36 | $100.26 | Dollarn stiger 15% |
| 2015 | $46.34 | $33.16 | $58.89 | USA ökar råoljeproduktion |
| 2016 | $38.70 | $26.66 | $46.72 | Dollarn faller |
| 2017 | $48.98 | $44.03 | $57.44 | OPEC minskar oljeutbudet för att hålla priserna stabila |
| 2018 | $61.34 | $42.80 | $67.79 | |
| 2019 | $57.95 | $49.71 | $65.42 | |
| 2020 | $37.22 | $16.74 | $53.87 | Pandemin minskar efterfrågan |
| 2021 | $65.85 | $49.52 | $77.15 | |
| 2022* (Q1) | $94.68 | $77.46 | $106.00 | Ryska invasionen av Ukraina skapar tvivel om tillgången. |
Varifrån får USA sin olja?
Den största importören av råolja till USA är Kanada, med 61 % som kommer från landet. Andra viktiga importländer är Mexiko och Saudiarabien. USA producerar 18,4 miljoner fat olja per dag, vilket vanligtvis räcker för att tillgodose de egna behoven. Anledningen till att USA också måste importera olja är att raffinaderierna i USA inte klarar av att raffinera all råolja som kommer från USA. Utländsk olja är ofta billigare än amerikansk olja.
Världens största oljeproducenter
USA är världens största producent av olja, sedan 2017. De är också världens största konsument av olja, följt av Kina. USA följs av Saudiarabien som största oljeproducent. De har tidigare legat på första plats. 2020 minskades efterfrågan dramatiskt pga. coronaepidemin. Det var något som skapade oroligheter i landet, eftersom oljan står för ca 42% av BNP. På tredje plats hamnar Ryssland. Hur den framtida utvecklingen ser ut där beror såklart på kriget i Ukraina.
Investera i olja
Oljan kommer ta slut. Det kommer inte nödvändigtvis hända under vår livstid. Eventuellt kommer människan ta fram effektiva och mer miljövänliga lösningar. Olja har historiskt sätt varit en intressant och volatil investering. Det finns många olika sätt att investera i olja. Du kan exempelvis göra det via aktier, CFD:er, oljeterminer och mycket annat. Registrera dig hos en nätmäklare och sätt igång.
Sammanfattning
Olja är idag en av mänsklighetens viktigaste resurser. Det finns inga andra råvaror som påverkas så mycket av vad som händer i omvärlden. Oljepriset genom tiderna är ett tydligt bevis på detta. Stora händelser i världen höjer eller sänker priset. En klok och påläst investerare kan dra nytta av detta.